Stryk

Stryk fick vi...

Prestigefyllt möte med Coronet Peak´s personal i hockeyrinken har det varit i torsdags kväll. Då Remarkables har vunnit två år i rad så hade man en känsla att det skulle gå bra men icke! 4-1 fick vi stryk med i slutändan.
Nåt jag lärde mig är att jag åker skridskor nåt helt fruktansvärt mycket sämre än när jag var liten.

Nåväl, nästa år tar vi dom!!

Jag som försöker komma i ordning inför matchen








På jobbet har det inte hänt mycket i veckan. Gästerna blir allt färre då det börjar vara varmare om dagarna och allt mindre snö kvar. Nu inatt har det dock snöat så vi får se imorgon hur det ser ut. Det går upp och ner det där.


Jag har varit lite stressad eftersom dom vill att man ska antingen göra två egna eller åtminstone delta i två projekt som på nåt sätt ska bidra till en förbättring på anläggningen.

Ett projekt har det redan varit klart med men nu på slutet har jag hittat på att vi skulle kunna förbättra ett formulär som finns där gästerna kan lämna synpunkter på deras bemötande av personalen.
Istället för att det bara skulle handla om personalen så vill jag lägga till en del där gästerna kan fylla in om det är något nytt dom skulle önska att se nästa säsong. Det skulle kunna vara allt från nåt nytt bygge i backen till nya funktioner på mypass kortet eller kanske ett tält-tak till uteserveringen.
Min chef sa att det skulle gillas som ett projekt så jag har berättat för de andra så att vi kan snickra ihop nåt nu under kommande vecka.

Annars vet jag inte riktigt, det har som sagt inte hänt mycket alls nu under senaste veckan, och skolan vill ha oss tillbaka den 1:a Oktober så nu blir det bara 2 veckor till.

Snöstorm

Säsongen är det inte mycket kvar av nu. Det är varmare om dagarna och snön är på väg bort om allt vore i sin ordning. Nu är allt inte som det normalt ska utan vi har haft 2 dagar med den värsta snöstormen jag har varit med om trots min uppväxt i norra Skandinavien. Andra dagen har det snöat säkert 50-60 cm så nu har vi helt plötsligt hur mycket snö som helst igen.

Då det har växlat mellan töväder och iskalla hårda vindar så har det inte varit vidare gott om gäster uppe i backen senaste veckan.
Jobbet har med andra ord varit ganska händelsefattigt.

Några saker jag kan komma ihåg att nämna på rak arm är att:

• Jag nominerade min kollega Jess Frelinger till winter legend efter att hon hade hjälpt en ledsen pojke och utan tvivel räddat hans dag.
• En Kines kom in en morgon och frågade "what is the difference between ski & snowboard?".
• På Torsdag ska jag spela i en prestigefylld årlig hockeymatch mellan The Remarkables och Coronet Peak´s personal.

Jag i hårdträning inför årets stora uppgörelse på Torsdag.

Lite sent

Nu är det 2 veckor sen jag skrev här senast. Det har varit väldigt mycket senaste dagarna så det här bloggandet har hamnat på hyllan lite.
Vad gäller jobbet har det väl inte varit några märkvärdiga nyheter. Tempot börjar vara lugnare och man märker att säsongen tyvärr är på väg mot sitt slut.
Tråkigt är att jag tyvärr inte har hunnit kolla in snowmaking jobbet nånting då säsongen närmar sig slutet och det börjar vara för varmt för att hålla på med sådant nu.
Nu tog det i och för sig flera veckor den här säsongen innan jag kom igång med att titta på park life jobbet, men då jag med största säkerhet kommer att vara tillbaka här nästa säsong så ska jag se till att komma igång med att kolla in snowmakingen redan från början då.








           Börjar vara varmara ute







Som sagt så börjar tempot dras ner men så klart så är man igång ändå. Nu när det inte är så körigt så får vi mer tid till att diskutera diverse lösningar och förbättringar vi kan prova att göra för att jobet ska flyta så smidigt som möjligt. Riktigt bra och givande att få tid till sånt också.

Mid season maskot

Den här veckan har jag haft mid season review med min chef Will.
Vi diskuterade ungefär ett 40-tal punkter om mitt jobb och jag hade motsvarat eller överträffat målet på samtliga vilket kändes riktigt gott att höra.
Visst kan man alltid bli bättre men att det har gått såhär pass bra så här långt känns väldigt uppmuntrande.

Nästa vecka är det Park Life Invitational i stan. Det är det här rail jamet som jag har sett till att få tid att jobba med. Efter lite bytande av dagar med mina kollegor har jag lyckats få loss 3 dagar att jobba på rail jamet. Det räcker till att bygga upp i stort sett allt samt att jobba under tiden som allt tävlande går av stapeln, så det är jag väldigt nöjd med och ser fram emot.

                        Väldigt positiv review









Nu i fredags när jag hade tid över passade jag och en kille från Litfs dept på att agera maskotar ett tag.Vi klädde ut oss till en Kiwi och en Kea som är företagets maskotar. På åkte maskotdräkterna och sen bar det av runt anläggningen en sväng för att träffa, krama och high fiva alla barn vi träffade(och en hel del vuxna).


En Kea är en slags grön papegoja som finns i Nya zeeland och uppe på The Remarkables där jag jobbar bor det massor av sådana.







Liftoperatören Ben som den skidåkande kiwi´n Spike och jag som den snowboardåkande kea´n Shred.







I samband med mid season resultatet är det bestämt att vi ska få en löneökning då dom är så pass nöjda med oss. Jag vet inte säkert hur mycket det kommer att bli, bara hört att det är att vänta.

Winter Legend

I början på veckan fick jag en winter legend nominering. Det innebär i stora drag att jag har gjort något bra och nån annan ur personalen har sett mig göra det. Vi kan nominera varandra som winter legends då vi tycker att någon gjort nåt extra bra som borde uppmärksammas. Den här gången var det min kollega Sean som hade sett mig hjälpa en familj som missat en bokad skidlektion på grund av tekniska problem med vår utrustning. Jag följde med mannen i familjen till "guest services" och hjälpte till att ordna upp allt. Priset för monineringen var i det här fallet en kupong värd en kopp kaffe. Då jag inte dricker kaffe var den i sig helt värdelös men det är riktigt fint att känna att det jag gör på jobbet är till bra hjälp.

Hela veckan har det varit ganska fullt upp så tiden har gått ganska fort. Jag har pratat med Ray från Park Life och dom verkar inte ha några byggen planerade. Då det inte planeras några byggen under den närmaste tiden tänkte jag att jag skulle ta lite tid att kolla in "snowmaking" och lära mig lite basics om hur det går till. Det ska bli intressant att se nu till veckan.
Jag har redan tagit kontakt med de som jobbar med "snow grooming" och "snowmaking" och de uppmuntrar till att man breddar sina kunskaper och erfarenheter så det är verkligen helt underbart bra att man får sånna här chanser.

På lördagen om 2 veckor är det ett stort rail jam i Queenstown. Det ser jag väldigt mycket fram emot då jag redan har gjort upp med Park Life om att hjälpa till att bygga upp och sköta om hela tillställningen. Jag har redan gjort upp om att byta dagar med mina kollegor så jag kan  jobba med park life 3 av 4 dagar som det tar att ordna rail jamet. Jag ser verkligen fram emot det då det är en perfekt chans att få lite erfarenhet av den typen av jobb och att lära sig allt man kan behöva tänka på för att leda en liknande operation.

Bara massa positivt

Den här jobbveckan har gått riktigt fort undan. Fint väder och rättså fullt upp med många gäster. Istället för att följa med till Coronet Peak i torsdags på "Staff Night Ski" så stannade jag kvar uppe på The Remarkables och hjälpte Park Life teamet att bygga om lite uppe i parken. Det blev bara ett par timmar men riktigt roligt att fixa och trixa med det där. Det är då ingen tvekan om att det är sånt här jag vill göra senare efter skolan så jag kommer att hålla utkik när det ska byggas mer och ta alla tillfällen som går.
Om dom inte bygger om varje vecka så ska jag istället försöka hitta tid att besöka och lära mig lite om hur "Snowmaking" och den tpen av jobb fungerar. Min teamleader har hjälp till att komma i kontakt med den avdelningen också så under nästa vecka hoppas jag kunna styra upp nåt med dom också.

Ett par andra höjdpunkter är att våran avdelning(Rentals) vann första pris för att ha varit mest innovativa under Olympic day då det gällde att symbolisera våra hemländer på olika sätt. För det vann vi var sitt presentkort värt en cheeseburgare på burger king. En cheeseburgare har väl ett värde av $2 skulle jag gissa men alltid roligt när man vinner nåt över andra så det är vi glada över.

Sen har jag hjälpt ett antal Indiska gäster som mot slutet av dagen har kommit och letat upp mig personligen för att tacka så mycket för all hjälp och önskat mig all lycka i framtiden. Hur kul som helst kan jag tycka!

 Det känns verkligen som att man gör det man gör riktigt bra när man får den här typen av uppskattning så nu är humöret på topp inför nästa vecka.

Det känns verkligen som att man gör det man gör riktigt bra när man får den här typen av uppskattning så nu är humöret på topp inför nästa vecka.

Jag, väldigt glad att vara där jag är just nu.

Nästan mid-season.

Ska sanningen fram så vet jag inte exakt när mid-season är men att det är nära iaf. Svårt att säga då man inte vet hur länge det går att ha öppet frammåt våren men jag tror att den uppskattade mid-season kan vara om en dryg vecka eller så.

 Nu såhär i OS-tider har vi för övrigt haft en "Olympic day" på jobbet. Det innebar att personalen fick se ut i stort sett hur de ville och meningen var att på ett eller annat sätt symbolisera sina hemnationer.
Som man kan se här blev min "olympic day contribution" en Svensk flagga i ansiktet, en Sverige pin ovanför namnskylten och en Millencolintröja då jag anser att vi Svenskar borde vara väldigt stolta över just Millencolin.





Den här veckan på jobbet fick vi även höra att vår avdelning(Rentals) är den av alla avdelningar på hela anläggningen som mest har överträffat gästernas förväntningar.
Detta enligt en enkät som många av våra gäster fyller i så det känns riktigt roligt och uppmuntrande att höra att vi gör det vi gör så pass bra.

Jag har pratat mer med personalen på Park Life och fått reda på att den 25:e augusti ska det anordnas ett "rail jam" i Queenstown så jag ska fråga mina kära kollegor om jag möjligen kan byta lite dagar så jag blir ledig och får tid att vovontärjobba hos Park life då hela det eventet ska sättas upp.

Vad gäller skidåkandet och målet att nå level 4 så har jag ändrat det lite. Det visade sig att jag redan var nästan i närheten av level 4 så nu har jag bestämt att försöka nå level 6 istället som är den högsta nivån man som går att nå genom grupplektioner.